Job 36
gamla testamentet
- 1 Vidare sade Elihu:
- 2 Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.
- 3 Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.
- 4 Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.
- 5 Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.
- 6 Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.
- 7 Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.
- 8 Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,
- 9 så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;
- 10 han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.
- 11 Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.
- 12 Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.
- 13 Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,
- 14 deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.
- 15 Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.
- 16 Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.
- 17 Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.
- 18 Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.
- 19 Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?
- 20 Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.
- 21 Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.
- 22 Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?
- 23 Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: »Du gör vad orätt är?»
- 24 Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga
- 25 och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.
- 26 Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.
- 27 Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;
- 28 skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.
- 29 Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?
- 30 Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.
- 31 Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.
- 32 I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.
- 33 Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.