Job 22
gamla testamentet
- 1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
- 2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
- 3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
- 4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
- 5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
- 6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
- 7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
- 8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
- 9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
- 10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
- 11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
- 12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
- 13 därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
- 14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
- 15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
- 16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
- 17 de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
- 18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
- 19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
- 20 »Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
- 21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
- 22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
- 23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
- 24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
- 25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
- 26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
- 27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
- 28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
- 29 Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
- 30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.