Job 17
gamla testamentet
- 1 Min livskraft är förstörd, mina dagar slockna ut, bland gravar får jag min lott.
- 2 Ja, i sanning är jag omgiven av gäckeri, och avoghet får mitt öga ständigt skåda hos dessa!
- 3 Så ställ nu säkerhet och borgen för mig hos dig själv; vilken annan vill giva mig sitt handslag?
- 4 Dessas hjärtan har du ju tillslutit för förstånd, därför skall du icke låta dem triumfera.
- 5 Den som förråder sina vänner till plundring, på hans barn skola ögonen försmäkta.
- 6 Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.
- 7 Därför är mitt öga skumt av grämelse, och mina lemmar äro såsom en skugga allasammans.
- 8 De redliga häpna över sådant, och den oskyldige uppröres av harm mot den gudlöse.
- 9 Men den rättfärdige håller fast vid sin väg, och den som har rena händer bemannar sig dess mer.
- 10 Ja, gärna mån I alla ansätta mig på nytt, jag lär ändå bland eder ej finna någon vis.
- 11 Mina dagar äro förlidna, sönderslitna äro mina planer, vad som var mitt hjärtas begär.
- 12 Men natten vill man göra till dag, ljuset skulle vara nära, nu då mörker bryter in.
- 13 Nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger;
- 14 till graven måste jag säga: »Du är min fader», till förruttnelsens maskar: »Min moder», »Min syster».
- 15 Vad bliver då av mitt hopp, ja, mitt hopp, vem får skåda det?
- 16 Till dödsrikets bommar far det ned, då jag nu själv går till vila i stoftet.