Lukas 18
nya testamentet
- 1 Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.
- 2 Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.
- 3 I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'
- 4 Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;
- 5 likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'»
- 6 Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger.
- 7 Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?
- 8 Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»
- 9 Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:
- 10 »Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.
- 11 Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.
- 12 Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'
- 13 Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --
- 14 Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»
- 15 Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.
- 16 Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
- 17 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
- 18 Och en överhetsperson frågade honom och sade: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»
- 19 Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
- 20 Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'»
- 21 Då svarade han: »Allt detta har jag hållit från min ungdom.»
- 22 När Jesus hörde detta, sade han till honom: »Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
- 23 Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.
- 24 Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!
- 25 Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
- 26 Då sade de som hörde detta: »Vem kan då bliva frälst?»
- 27 Men han svarade: »Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud.»
- 28 Då sade Petrus: »Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig.»
- 29 Han svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,
- 30 ingen sådan finnes, som icke skall mångfaldigt igen redan här i tiden, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv.»
- 31 Och han tog till sig de tolv och sade till dem: »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.
- 32 Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,
- 33 och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
- 34 Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.
- 35 Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.
- 36 När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.
- 37 Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.
- 38 Då ropade han och sade: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
- 39 Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
- 40 Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:
- 41 »Vad vill du att jag skall göra dig?» Han svarade: »Herre, låt mig få min syn.»
- 42 Jesus sade till honom: »Hav din syn; din tro har hjälpt dig.»
- 43 Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.