2 Mosebok 5
gamla testamentet
- 1 Därefter kommo Mose och Aron och sade till Farao: »Så säger HERREN, Israels Gud: Släpp mitt folk, så att de kunna hålla högtid åt mig i öknen.»
- 2 Men Farao svarade: »Vem är HERREN, eftersom jag på hans befallning skulle släppa Israel? Jag vet icke av HERREN och vill ej heller släppa Israel.»
- 3 Då sade de: »Hebréernas Gud har visat sig för oss. Så låt oss nu gå tre dagsresor in i öknen och offra åt HERREN, vår Gud, för att han icke må komma över oss med pest eller med svärd.»
- 4 Men konungen i Egypten svarade dem: »Mose och Aron, varför dragen I folket ifrån dess arbete? Gån bort till edra dagsverken.
- 5 Ytterligare sade Farao: »Folket är ju redan alltför talrikt i landet, och likväl viljen I skaffa dem frihet ifrån deras dagsverken!»
- 6 Därefter bjöd Farao samma dag fogdarna och tillsyningsmännen över folket och sade:
- 7 »I skolen icke vidare såsom förut giva folket halm till att göra tegel. Låten dem själva gå och skaffa sig halm.
- 8 Men samma antal tegel som de förut hava gjort skolen I ändå ålägga dem, utan något avdrag; ty de äro lata, därför ropa de och säga: 'Låt oss gå och offra åt vår Gud.'
- 9 Man måste lägga tungt arbete på dessa människor, så att de därigenom få något att göra och icke akta på lögnaktigt tal.»
- 10 Då gingo fogdarna och tillsyningsmännen över folket ut och sade till folket: »Så säger Farao: Jag vill icke längre giva eder halm.
- 11 Gån själva och skaffen eder halm, var I kunnen finna sådan; men i edert arbete skall intet avdrag göras.»
- 12 Då spridde sig folket över hela Egyptens land och samlade strå för att bruka det såsom halm.
- 13 Och fogdarna drevo på dem och sade: »Fullgören edert arbete, var dag det för den dagen bestämda, likasom när man gav eder halm.»
- 14 Och Israels barns tillsyningsmän, de som Faraos fogdar hade satt över dem, fingo uppbära hugg och slag, och man sade till dem: »Varför haven I icke såsom förut fullgjort edert förelagda dagsverke i tegel, varken i går eller i dag?»
- 15 Då kommo Israels barns tillsyningsmän och ropade till Farao och sade: »Varför gör du så mot dina tjänare?
- 16 Ingen halm giver man åt dina tjänare, och likväl säger man till oss: 'Skaffen fram tegel.' Och se, dina tjänare få nu uppbära hugg och slag, fastän skulden ligger hos ditt eget folk.»
- 17 Men han svarade: »I ären lata, ja lata ären I. Därför sägen I: 'Låt oss gå och offra åt HERREN.'
- 18 Nej, gån i stället till edert arbete. Halm skall man icke giva eder, men det bestämda antalet tegel måsten I ändå lämna.»
- 19 Då märkte Israels barns tillsyningsmän att det var illa ställt för dem, eftersom de hade fått det svaret att de icke skulle få något avdrag i det antal tegel, som de skulle lämna för var dag.
- 20 Och när de kommo ut ifrån Farao, träffade de Mose och Aron, som stodo där för att möta dem;
- 21 och de sade till dem: »Må HERREN hemsöka eder och döma eder, eftersom I haven gjort oss förhatliga för Farao och hans tjänare och satt dem svärdet i hand till att dräpa oss.
- 22 Då vände sig Mose åter till HERREN och sade: »Herre, varför har du gjort så illa mot detta folk? Varför har du sänt mig?
- 23 Allt ifrån den tid då jag gick till Farao för att tala i ditt namn har han ju gjort illa mot detta folk, och du har ingalunda räddat ditt folk.
2 Mosebok
gamla testamentet
- 2 Mosebok 1
- 2 Mosebok 2
- 2 Mosebok 3
- 2 Mosebok 4
- 2 Mosebok 5
- 2 Mosebok 6
- 2 Mosebok 7
- 2 Mosebok 8
- 2 Mosebok 9
- 2 Mosebok 10
- 2 Mosebok 11
- 2 Mosebok 12
- 2 Mosebok 13
- 2 Mosebok 14
- 2 Mosebok 15
- 2 Mosebok 16
- 2 Mosebok 17
- 2 Mosebok 18
- 2 Mosebok 19
- 2 Mosebok 20
- 2 Mosebok 21
- 2 Mosebok 22
- 2 Mosebok 23
- 2 Mosebok 24
- 2 Mosebok 25
- 2 Mosebok 26
- 2 Mosebok 27
- 2 Mosebok 28
- 2 Mosebok 29
- 2 Mosebok 30
- 2 Mosebok 31
- 2 Mosebok 32
- 2 Mosebok 33
- 2 Mosebok 34
- 2 Mosebok 35
- 2 Mosebok 36
- 2 Mosebok 37
- 2 Mosebok 38
- 2 Mosebok 39
- 2 Mosebok 40